Kapitel 1: Lådor och normer

Maskulinitet

I Machofabriken avser maskulinitet det som är föreslaget för eller förväntat av killar och män. Det finns olika maskuliniteter – vissa killar har en förväntan att leva jämställt, andra att vara oberoende, ytterligare andra att ha viss bildning eller viss kropp. De som lever upp till den maskulinitet som dominerar i ett sammanhang ges högre status, de som inte når målen kan ibland bestraffas, uteslutas, förlöjligas eller bara ha svårt att ta plats i vissa sammanhang. De egenskaper och beteenden som är förväntade av män kan i sig vara bra eller dåliga, men i Machofabriken ligger fokus på att skapa reflektion kring dessa förväntningar och möjliggöra ett mer självständigt förhållningssätt till dem. Att få deltagarna att se sitt värde frikopplat både från hur de lever upp till dessa förväntningar och från bekräftelse av andra som anses maskulina.

Normer

Med normer avses delade förväntningar på beteende, regler och förhållningssätt inom ett sammanhang; en sorts “sociala trafikregler”. De kan gälla i ett samhälle i stort, ett fikarum, en skolklass, ett kompisgäng eller på en skola. Normer i sig är varken positiva eller negativa men de reglerar hur människor fungerar tillsammans. Numera dyker ordet norm ofta upp i begreppen normkritik, normbrytande eller normativ; alla de orden används ofta som om normer är något negativt i sig, men normkritik är att just synliggöra normer och hur de uppstått eller upprätthålls, inte att avfärda dem. Det kan vara normbrytande att börja slåss i ett fredligt sammanhang. Normer beror på sammanhang och relationer; det kan vara norm att krama sina familjemedlemmar men också norm att skaka hand med människor man precis träffat. Den centrala poängen i Machofabriken är att förstå att normer upprätthålls genom belöningar och bestraffningar.

Kön

Kön är något sammansatt snarare än entydigt. Kön har en biologisk dimension – biologiskt kön – som bland annat utgår från vilka könsceller en individ producerar. En juridisk dimension – vad som står i passet, personhandlingar, domar och liknande. En social dimension – genus – som är inlärt genom socialt samspel och från kulturen och institutioner som militären, massmedia, reklam, religion med mera. Det finns biologiska skillnader mellan könen, men biologi räcker inte för att förklara alla skillnader mellan kön. När vi ska förstå att klädbutiker sorterar klänningar och kostymer på damrespektive herravdelningar så är det inte biologi utan genus – det kulturellt inlärda och socialt skapade – som förklarar skillnaden. Kön “görs” även socialt, människor agerar utifrån en uppfattning om hur de förväntas vara för att ses som män eller kvinnor, och de uppfattningarna är inte biologiskt nedärvda utan inlärda.

I Sverige är kön av tradition beskrivet som något binärt – två kön är normen – men en del människor kan inte kategoriseras som kvinna/man eller vill inte förhålla sig till denna tvåkönsmodell. Intersexuell, transsexuell; det finns många begrepp. Transpersoner har en annan könsidentitet än det kön de tillskrivits som barn, de kan vara såväl kvinnor och män som ingetdera. Intersexuel24 Grundläggande begrepp och teori la har å andra sidan fötts med en kropp som inte entydigt gått att könskategorisera. I en del andra nationella kulturer än den svenska har man av tradition fler kön än kvinna och man.

Lådan

Lådan används i Machofabriken som en illustration av hur vissa normer begränsar oss. Modellen är inspirerad av “The Manbox” – namnet kommer från artikeln “Act Like A Man Box” av Charlie Glickman som är en summering av hans arbete mot att killar och tjejer socialiseras in i våldsamt beteende. Lådan är ett pedagogiskt sätt att hjälpa deltagarna sätta ord på vilka förväntningar, begränsningar, fördelar och nackdelar som kommer med maskulinitet och femininitet. I Machofabriken ligger huvudfokus på maskulinitet och kopplingen mellan destruktiva mansnormer och våld, men som modell passar lådan bra för att begripliggöra vad som följer av att passa in i eller inte passa in i nästan vilken norm som helst.

Jämställdhet

Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet.

Jämlikhet

Jämlikhet har en bredare betydelse än jämställdhet, det innebär till exempel jämlikhet inför lagen, det vill säga att alla människor oberoende av politisk, social eller ekonomisk bakgrund behandlas på samma sätt. Det är skillnad på jämlikhet i utfall och jämlikhet i förutsättningar. Jämlikhet i utfall betyder att människor ska nå samma lika resultat, jämlikhet i förutsättningar är att de ska starta från samma plats.

Maktordningar

Maktordningar kan beskrivas som samhällsstrukturer som ger olika människor olika mycket utrymme och möjligheter. Omvänt reser dessa strukturer olika många hinder beroende på hur en person ses som av andra. Det kan handla om alltifrån personens kropp och funktioner, sexualitet, ursprung, ålder eller kön. Alla maktordningar utgår från någon typ av hierarki och oftast även utifrån en uttalad eller outtalad kategorisering av människor. Med inspiration i det som kallas könsmaktsordning kan man titta på hur andra relationer än de mellan olika kön är präglade av maktordningar så som till exempel mellan de som ses som vita och de som inte gör det eller mellan heterosexuella och homosexuella. På så sätt kan rasism, funkofobi och transfobi förstås som olika maktordningar. Med maktordning menas till exempel att heterosexuella har större makt över sina liv än homosexuella i ett samhälle där homofobi är ett strukturellt problem, ordet innebär dock inte att heterosexuella därför har makt över homosexuella.

Maktordningar handlar sällan om onda avsikter, det är oftast inte en vilja att exkludera människor med någon funktionsnedsättning som håller dem ute ur olika sammanhang, utan flera olika faktorer som samverkar för att skapa uteslutande strukturer, exempelvis okunskap, ovilja, bristande resurser eller snäva perspektiv. Att tala om maktordningar är ett sätt att begripliggöra hur de som lever upp till normer ges mer makt och möjligheter än de som inte gör det. Det är viktigt att förstå att det här gäller på strukturell nivå; på individuell nivå finns det alltid variation. Trots att män som grupp har högre lön än kvinnor som grupp så finns det självklart män som har lägre lön än kvinnor. Trots att infödda är överrepresenterade bland politiska beslutsfattare jämfört med invandrade, så finns det politiker med invandrarbakgrund och så vidare.

I Machofabriken är det viktigt som ledare att kunna ha strukturella ojämlikheter i makt och utrymme i tankarna på gruppnivå, utan att låta det köra över deltagarnas enskilda erfarenheter. Ett syfte med verktyget Machofabriken är att hjälpa deltagarna att sätta ord på motstånd, möjligheter och förväntningar de har; att sätta ord på för- och nackdelar i olika sammanhang helt enkelt. Framförallt är det viktigt att som ledare att kunna hjälpa deltagarna att nyansera så att de inte beskriver sina egna eller andras situationer ensidigt. I Machofabriken är kopplingen mellan maskulinitet och våld central, men även hur kön och makt hänger ihop.
Några användbara begrepp för strukturer som kan beskriva det som avhandlas i Machofabrikens pass är sexism, kvinnohat, homofobi, transfobi, rasism och funkofobi.

Fördomar och negativ särbehandling utifrån kön kallas sexism – från engelskans ord för kön, inte för sex – och syftar oftast på fördomar om eller negativ särbehandling av kvinnor. Misogyni är ett mer specifikt begrepp som syftar på hat mot eller förakt för kvinnor. Längre fram i teoridelen finns beskrivs strukturer som rasism, transfobi och funkofobi

Rasism är både ett system av idéer och en maktordning som växte fram med kolonialismen i slutet av 1400-talet. Det är ingenting Sverige stått utanför utan tvärtom något som präglat Sverige i modern tid. Som ledare i Machofabriken är det viktigt att tänka både på det universella – att ingen ska särbehandlas på grund av ursprung och det specifika – att rasistiska idéer riktade mot svarta, judar, muslimer, romer och andra folkgrupper, ser olika ut.

Funkofobi är ett samlingsbegrepp för fördomar om, särbehandling och exkludering av personer med olika funktionsnedsättningar. Det är viktigt att komma ihåg att funktionsnedsättningar kan synas och vara osynliga. Det är också viktigt att komma ihåg att en del neurologiska diagnoser kallas funktionsvariation; de innebär utmaningar på grund av hur samhällets normer ser ut, men inte på grund av någon nedsatt kognitiv förmåga.

Att beskriva hur olika maktordningar kan samspela kallas intersektionalitet.