Kapitel 2: Våld och samtycke

Våld

Att stärka kunskapen om och motverka våld är pelare i Machofabriken. Materialet utgår från den norske psykologen Per Isdals definition av våld: ”Våld är en handling riktad mot en person som genom denna handling skadar, smärtar eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från något som den vill.” Världshälsoorganisationen (WHO) har en snarlik definition: ”Det avsiktliga användandet av fysisk kraft eller makt, hotad eller faktisk, mot sig själv, en annan person eller mot en grupp eller en gemenskap, som antingen resulterar i eller har stor sannolikhet för att resultera i skada, död, psykologisk skada, underutveckling eller försakelse.”

Det finns flera typer av våld, bland andra: fysiskt, psykiskt, sexualiserat, socialt, materiellt, symboliskt och latent. I Machofabrikens filmer och övningar ligger fokus främst på fysiskt, psykiskt och sexualiserat våld. Definitionerna är beskrivna i själva passen, men det är viktigt att känna till att det finns många sorters våld, och framför allt att de hänger ihop. Alla typer av våld påverkar dessutom den psykiska hälsan i någon mening. Många ungdomar, och i synnerhet många unga killar, har svag förståelse för fler sorters våld än det fysiska, vilket bidrar till att de inte ser sig som skyddsvärda i särskilt stor utsträckning. I praktiken uttrycker det sig exempelvis i att de upplever att man ska tåla ett visst mått av våld som man, eller att man är omanlig om man “viker ner sig”. Att hantera att utsättas för psykiskt våld kan då bli en fråga om att bita ihop och inte ta åt sig. De olika typerna av våld samverkar vid eskalering av våld. När omgivningen, och framför allt vuxenvärlden, inte agerar mot olika typer av våld ökar riskerna för att möta konflikter med mer våld.

Latent våld är när hot om våld signaleras. Det av samhället lagligt sanktionerade våldet – som till exempel fängelsestraff, häktningar och gripanden är latent – det vilar som konsekvens av vissa överträdelser. Västar och uniformer är ett sätt att signalera att man är uppbackad av ett stort våldskapital. Så är det också med mycket våld från organiserade brottslingar – inga likheter i övrigt. Latent våld är när hot om våld finns inbyggt och därför fungerar latent våld olika på olika människor beroende på vilken ryggsäck av erfarenheter de bär med sig.

För att effektivt förebygga våld är det avgörande att kunna stoppa eskalering av våld. För att kunna stoppa eskaleringen behöver man se alla typer av våld

Vidare kan vi skilja på våld utifrån vart eller mot vem det riktas, till exempel mot:
– den egna personen (självmord, självskadebeteende)
– andra personer (mot barn, partner, äldre, bekanta personer, främmande personer)
– kollektiv/samhällen (socialt, politiskt, ekonomiskt, militärt)

Samtycke och frivillighet

Med samtycke avses frivillighet och ömsesidighet, att båda (eller fler) parter deltar i någonting av fri vilja. Sedan 2018 har Sverige en ny sexualbrottslagstiftning, ofta omnämnd som samtyckeslagen, som ändrar när sex kan vara straffbart. Lagen innebär att den som har sexuellt umgänge med någon utan att försäkra sig om att detta sker frivilligt/med samtycke, begår en straffbar handling. Samtycke är inte bara något som främst ges i text eller avtal, samtycke handlar om att försäkra sig om att den man gör något med verkligen deltar frivilligt. Detta gäller även på en rad andra områden, exempelvis i juridiskt bindande avtal, lek, och publicering av bilder och uppgifter. Samtycke kan bland annat ges och inhämtas muntligt, genom gester, miner eller med kroppsspråket. Viktigt är också att frivillighet och samtycke inte är giltigt om det har givits under press, hot, tvång eller av någon som är i en särskilt utsatt situation.

Härskartekniker

Begreppet härskartekniker populariserades av den norska socialpsykologen Berit Ås och handlar om olika sätt som människor medvetet eller omedvetet ger andra mindre utrymme, inflytande och makt. Det kan röra sig om påförande av skuld och skam, dubbelbestraffning, förlöjligande, undanhållande av information eller osynliggörande. Ofta görs de omedvetet, och ofta med kroppsspråket. Till exempel kan människor förlöjligas genom att någon himlar med ögonen medan den talar, någon kan undanhålla information genom att vända ryggen till en person i ett sällskap och vända sig mot de andra. Osynliggörande kan vara att uttryckligen fråga alla utom vissa om sina åsikter i en fråga, varmed de som inte tillfrågas helt enkelt får anstränga sig för att göra sig hörda. När bestraffningar som upprätthåller normer omnämns i Machofabriken handlar det ofta om härskartekniker.

Kränkningar och trakasserier

Att kränka någon är att behandla den nedsättande i ord eller handling, eller försöka begränsa dennes fri- och rättigheter. Ibland används förödmjuka eller såra som synonymer till kränka. Vad som utgör en kränkning är ofta missförstått, för ett av de vanligaste sätten att använda ordet är i formen kränkt eller lättkränkt. De sätten att tala om kränkningar lägger ansvaret för kränkningar på offret snarare än förövaren, varmed kränkning är något man kan välja bort att drabbas av genom att inte ta åt sig. De flesta som arbetar med barn och ungdomar känner igen hur det kan tävlas i att förnedra och trycka ner andra, och hur den som ses som att den viker ner sig ses som förlorare. Det gäller för den delen inte sällan vuxnas beteende och språk på sociala medier.

Trakasserier är ett närbesläktat begrepp, att trakassera är att få en person att känna sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Trakasserier är ett beteende som är oönskat, och förbjudet om det är kopplat diskriminering. Vad som är trakasserier är olika för olika personer, eftersom samma handling kan vara välkommen för en person och ovälkommen för en annan. Det är den som blir utsatt för trakasserier som avgör vad som är oönskat eller kränkande.

Åskådare

När våld utövas brukar man tala om offer och förövare, ibland om båda eller alla inblandade kan vara offer och förövare. Men för att förstå, förebygga eller bekämpa våld är det nästan alltid otillräckligt att bara ta fasta på vilka som utövar våld och vilka som utsätts för det, för våld utövas väldigt sällan i ett vakuum. Det är viktigt att se åskådarens roll. Våld befäster eller omdefinierar relationer och makt, men det är inte bara mellan den eller de som utövar och den eller de som utsätts, utan även de som bevittnar det spelar en roll och kan utsätts indirekt eller bidra till våldet. När omgivningen är tysta eller än värre ger sitt stöd till våldsanvändning genom att bekräfta de som utövar våld ökar risker för våld, och omvänt minskar riskerna att utöva våld om omgivningen säger ifrån, markerar eller går emellan. Det genomgående fokuset i Machofabriken är normer, egna beteenden och självreflektion kring dem, men i vissa övningar är åskådarperspektivet viktigt. Det vill säga, hur påverkar vårt agerande andras beteende? Hur kan vi med vårt agerande minska utrymmet för andra att agera våldsamt?